Teresia

Jag satt precis och läste lite på min blogg, det var så himla länge sedan jag var inne där. Jag vet att jag lovade att jag skulle skriva "så ofta" och så men ingenting blir ju som man tror. Jag läste de två komentarerna jag hade fått på mitt senaste inlägg. De gjorde mig så himla glad och lycklig. Tack hörni.
    Jag läste också inlägget som jag skrev tjugofem dagar innan Musekonserten och, haha! Gud jag visste typ inte ett skit då! Om det hade varit idag som det var tjugofem dagar kvar till konserten hade jag bara skrivit med stora bokstäver och tusentals utropstecken efter! Jag fattar inte att jag inte var mer... hysterisk då. Åh jag önskar så himla mycket att man kunde dra tillbaka tiden två månader.
    Shit, snart är det ju jul och jag vet knappt vad jag önskar mig och inte heller vad jag ska köpa till alla kompisar och familjemedlemmar. Jag måste verkligen tänka ut lite saker för alla frågar mig hela tiden. Eller jag önskar mig väl några saker men det känns som att om jag önskar mig dem kommer alla bara köpa fel och inte alls det jag vill ha.
   Jag saknar Lee Ann så mycket... Det känns som att jag skriver mejl till henne typ varenda dag och hon bara svarar mig ibland. Egentligen är det nog inte så, hehe, det är bara jag som vill ha svar varje dag och jättelånga svar... Bara för att jag är så pratsam.
   Jag är kär i Muse.
   Kramar.