De finns till och med i mina drömmar.

De senaste två nätterna har jag drömt jättekonstiga drömmar. Natten till igår drömde jag att jag hade börjat åttan igen och första lektionen var matte. Jag kom tjugo minuter sent och istället för vår vanliga mattelärare var det en militär typ. Och på något sätt hade vi spanska samtidigt som vi hade matte. Det var helt wierd. Sedan så hade vi nya skåp och mitt var ungefär trettio centimeter gånger femton och näst längst ner mot golvet. Alltså det var fem som hade skåp på varnadra men som små delar var. Och sedan så hade vi typ matte igen och då var det med Kristoffer. Då skulle vi gå igenom svaren till ett matteprov men istället för att vara i klassrummet så stod Kristoffer på en gräsmatta framför ett höghus och nästan alla elever var i höghuset på typ femte våningen. Men jag låg i en solstol ganska nära honom och Malin, Sofia och några till låg på handdukar och solade en bit bort. Sedan var det väldigt många andra konstiga saker som hände men jag orkar inte berätta allt nu, det kommer typ bli hundra rader då.
   Och natten till idag drömde jag att jag också hade börjat åttan men att jag gick i Mörby istället. Jag, Sofia, Malin, Ellinore och Kristina hade våra skåp precis utanför killarnas toalett. Men toaletterna var jättefräscha, de hade guldkranar och så. Fast det var inte särskilt kul att ha skåp där. Sedan så när jag satt med kanske tio tjejer så sa jag att jag önskar jag var i Göteborg igår, två dagar sedan nu alltså. Och ingen fattade varför, men då berättade jag att My Chemical Romance hade konsert i Göteborg då och jag hade läst på någons blogg att det skulle vara en "black parade" mellan tre och fyra på eftermiddagen. Och det med den svarta paraden är faktiskt sant, det var en sådan i söndags eller vad det nu blir. Jag skulle så gärna velat vara med i den! Fast inte med mamma eller pappa då, typ med Sara eller någon.
   Det är lite konstigt att jag till och med älskar dem i mina drömmar. Men det känns jätteroligt att drömma om sitt favoritband också, det borde ju betyda att jag verkligen gillar dem. På riktigt. Idag på morgonen, eller förmiddagen då, så läste jag i typ en halvtimme. Men efter det så låg jag och fantiserade om My Chemical Romance i en halvtimme. Jag önskar verkligen att jag skulle få träffa dem eller i alla fall gå på en konsert, och självklart stå längst fram! Men det verkar inte så himla trevligt att gå på konserter, alla säger att alla knuffas, hoppar på en och tränger sig. Och det verkar ju inte så kul.
   Nu ska jag gå in på google och söka efter fakta om dem och Gerard. Jag har sett bilder på honom i svart och vitt hår men jag måste säga att jag gillar honom mycket mer i vitt hår. Jag vet inte varför, det bara är så. Men jag måste bara fråga mig själv en sak först. Vad fan skulle jag göra utan min Ipod? (Ursäkta svordomen). 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback