When the children cry.

¡Hola chicas!
   Hehe, förlåt. Jag är lite inne i spanskan nu för att jag skickade precis mitt mejl till "min" spanjor. Nu har vi i alla fall valt var sin spanjor som vi tror ska bo hos oss. Jag fick en tjej som heter Deborah och hon verkar helt okej! Hon är typ jättebra på att prata engelska eftersom hennes mamma är irländsk, så de andra är lite avis. Hehe, men jag förstår egentligen inte varför de är det. De vet ju inte om deras spanjorer kan engelska lika bra (eftersom de inte har svarat), det kanske de kan.
   När jag tänker efter så är jag egentligen supernervös! Jag kommer inte kunna säga ett ord... så därför är det bra att hon kan prata engelska, haha. Men det är klart jag inte ska fuska! Spanska ska jag prata hela tiden. Jag satsar ju på ett MVG igen, haha!

Egentligen skulle jag vara hos min pianolärare och spela piano just nu, men eftersom han tydligen blev upptagen så är jag hemma. Jag får spela imorgon istället. Det är bra, för då hinner jag träna på läxan som jag har spelat typ en gång, haha. Men en av låtarna (som jag aldrig hade hört innan) är faktiskt väldigt vacker. Den heter When The Children Cry, och jag har lyssnat lite på den riktiga låten. Och jag hörde en version av den på YouTube, den var så fin! Jag tror jag ska ta och lägga ut den i det här inlägget, nu.

 
Den låter kanske lite konstig i början, men sen när han börjar spela låter det så himla fint! Och tänk på att jag kan spela den där låten med! Visst, inte alls sådär komplicerat och fint, men ändå, hihi. Jag håller ju fortfarande på att lära mig den. Och jag är definitivt inte så där bra!
   Hehe, men i alla fall. Lyssna på hela, fast ni får nog stänga av den andra musiken (Hysteria) om ni ska lyssna på den. Ehm, förlåt om det är lite komplicerat, men jag hoppas ni fattar vad jag menar. Jag är alltid lite krånglig av mig, som sagt.

Idag vet jag faktiskt inte vad jag ska säga.
   Imorgon är det Alla Hjärtans Dag. Det är väl lite skojigt, romantiskt och så. Men jag vet ju att jag inte direkt kommer få något kärlekskort. Eller, om jag skulle få det skulle jag i alla fall bli väldigt förvånad! Fast det händer nog inte... om inte någon gör det på skoj. Som Malin idag! Haha, hon stoppade in en dikt vi skrev på franskan (på franska då så klart) i någons skåp. Alltså, vi vet inte vems skåp det var. Haha, den personen kanske blir glad i alla fall.

Jai t'aime. Haha. Or not. ;P

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback