.

Du är det bästa som har hänt mig, säger han och tittar på mig som om han ska spricka av kärlek, och jag har aldrig känt mig mer lycklig i mitt liv. Vad svarar man ens, vad säger man till någon som just gett dig den vackraste kommentaren du har fått? Jag älskar dig är inte nog, men det är det bästa jag lyckats komma med än så länge. 

-

Ja, hur fan ska man kunna ställa sig upp igen då?

-

Och en dag vaknar man och inser att man kan känna lycka igen. Den dagen har inte kommit än.

Every day we started fighting, every night we fell in love

Idag är jag tjugo år, två månader och tretton dagar gammal. De senaste åren har jag gått in här då och då och läst det jag skrev för flera år sedan och ångrat lite att jag någonstans längs med vägen bestämde mig för att sluta skriva. Det är så otroligt kul att läsa vad jag tyckte och tänkte när jag var mindre och vad jag hade för mig. Jag vet redan nu att jag kommer vilja behålla denna hemsida för resten av mitt liv och att jag som åttioåring kommer älska att läsa det jag hade att säga när jag var ung. Just nu känns det mesta i mitt liv otroligt jobbigt och jag har därför bestämt mig för att jag vill börja skriva lite igen. Och för att det inte ska bli ett så stort hopp så vill jag skriva lite om de senaste åren. För att jag inte vill glömma det, och för att det känns bra och kul att berätta för någon. Även om det i slutändan bara är för mig själv.

 

Jag tror jag vill börja ungefär för två år sedan. Då gick jag sista terminen på gymnasiet och skulle snart ta studenten. Alltså ungefär ett år efter att jag verkligen hade slutat att skriva här. I april det året åkte jag utomlands för att träffa en kille jag hade pratat med i snart två år. Jag minns att jag som vanligt hade byggt upp en bild av hur det skulle vara så bra mellan oss vilket det såklart inte var. Jag var inte attraherad av honom, vi hade inte särskilt mycket gemensamt och han var dessutom sju år äldre än mig. En av de sista kvällarna på den veckan hade jag sex för första gången i mitt liv, med honom. Jag var otroligt full och hade nog aldrig sagt ja om jag inte hade varit det. Ja, så som det ofta brukar vara första gången om man ska tro allt man hör. Jag menar absolut inte att jag ångrar det, jag säger bara att det inte var något särskilt speciellt ögonblick i mitt liv. När jag åkte hem därifrån kände jag inte direkt att jag ville träffa honom igen, men jag kom ändå tillbaka två månader senare i juni för att prova om det kunde fungera. Då stannade jag i två veckor och vi hade många olika saker planerade. Det roliga är att de sista dagarna där undrade jag verkligen vad jag gjorde där och varför jag alltid håller på så här. Träffar någon på internet som jag föreställer mig att jag blir kär i. Hjärnan är ganska otrolig, om man verkligen vill något så är det som att den föreställer sig att det verkligen är så. Men till slut inser man ju att det inte går att ljuga fram något som inte finns där.

 

Hur som helst, jag bjöd hit honom till Stockholm i augusti för att jag av någon anledning ville ”visa honom Stockholm och min hemstad”. Det blev självklart ett stort fiasko! Han kom hit precis när jag skulle flytta ut, vilket i sig är ett helt eget kapitel, och de första nätterna i min nya lägenhet spenderade jag med honom. Jag tyckte inte alls om honom! Det slutade med att jag skjutsade honom till flygplatsen när han till slut skulle åka hem, utan att ge honom en kram eller någonting. Sedan åkte jag hem och fick några dagar senare ett mejl från honom där han skrev att han tyckte att jag hade behandlat honom illa här och att han inte ville prata med mig mer. Han hade självklart rätt, men jag svarade aldrig på det han skrev och är inte direkt ledsen över hur det blev. Han var definitivt ett avslutat kapitel och jag bestämde mig för att aldrig träffa någon på det sättet igen.

 

Nu kommer det låta som att precis efter det gjorde jag vad jag precis sa att jag inte skulle göra. När jag hade varit utomlands för att träffa den där killen så hade det funnits en annan kille som bodde på samma ställe som visade en hel del intresse för mig. Inte för att han kände mig över huvud taget, men för att han tyckte jag var sexig och att jag hade alldeles för lite kläder på mig. Vilket han självklart gillade. Men vad fan, det var extremt varmt och jag hade inte kunnat ha mer kläder på mig utan att dö av hetta! Vi började prata mer och mer och det kändes verkligen som att jag kunde vara mig själv med honom. Och vi hade ju träffats på riktigt från början, så det kändes inte som att det var samma sak igen. Samtidigt som allt detta utspelade sig så hade jag börjat på högskolan vilket inte var det lättaste och roligaste jag har gjort i mitt liv. Snarare tvärtom. Jag grät i böckerna för att det var så svårt och jag hade knappast någon att umgås med på dagarna heller. De flesta var, rent ut sagt, töntar, eller så var de bara allmänt tråkiga. Jag menar, om man är så intresserad av matematik och fysik att man frivilligt spenderar hela sin fritid för att läsa om det så kan man ju inte vara frisk? Nej, jag passade verkligen inte in där och jag önskar att jag hade insett det lite tidigare. Istället spenderade jag merparten av min fritid med att prata med honom. Detta fenomen som om och om igen verkar uppenbara sig i mitt liv! Att jag måste ha en person som jag kan prata med hela tiden, och som jag verkligen pratar med hela tiden också.

 

I slutet på december 2012 kom han hit för att bo hos mig i några dagar så att vi för första gången skulle kunna ses när det bara var vi två. Det första vi gjorde var att slänga in hans väskor på golvet och sedan gå till mataffären för att handla mat. När vi kom tillbaka började han laga mat till mig, som han hade bett om att få göra, och mindre än en timme senare hade vi haft sex. På golvet i mitt vardagsrum, innan vi ens hade hunnit äta maten han hade gjort. Vi gjorde det flera gånger samma kväll och jag måste bara säga att jag aldrig hade trott att jag skulle kunna känna så mycket för en tjock kille med glasögon som körde motorcykel alldeles för fort, sov med kniv och pratade engelska tio gånger sämre än mig och med tysk dialekt. Resten av dagarna spenderades i sängen med honom bakom mig, andandes i min nacke, lyssnandes på Dangerous Neighbourhood. Jag var det finaste han hade sett och det tog honom knappt två minuter innan han kom när vi hade sex. Längre än så kunde han inte stå ut. Till skillnad från i april och juni tidigare samma år var det här så otroligt enkelt. Det var som att allt var möjligt med honom, och jag förstod knappt vad jag hade varit så himla nervös för i hela mitt liv.

 

När han åkte hem några dagar in på det nya året grät jag när jag gick hem mitt i natten från att ha vinkat av honom vid flygbussen. Jag började skolan igen och hade dessutom blivit underkänd på en av höstens kurser. För första gången i mitt liv kunde jag verkligen inte förstå det jag försökte lära mig och det kändes jobbigt men samtidigt lättande. Jag hade inte klarat något, och det var okej. I februari bestämde vi oss för att åka till Budapest på semester tillsammans eftersom han hade familj där som han ville att jag skulle träffa. Och för att jag var tvungen att se staden, sa han. Jag hade inga lediga dagar, för varför skulle jag ha det, så jag bestämde mig för att strunta i några dagar. Jag tror att jag redan då kände att det här inte var något för mig och att det egentligen inte spelade någon roll vad jag var med på eller inte var med på.

 

Det började bra för oss i Budapest, men det slutade inte bra. Jag tror att jag har något i mig som gör att jag alltid försöker hitta saker som jag kan störa mig på hos andra.


.

Vi benämner honom med kodnamn, nöter aldrig ut någonting, viskar bara en knappt hörbar mening i en kioskkö av rädsla för att något ska gå sönder närsomhelst och hur fan ska man kunna ställa sig upp igen då?

And all these memories come rushing




Jag borde börja skriva lite här igen, då och då i alla fall. Det känns lite tomt att aldrig skriva ner allt vad man tänker och tycker.

Most of our lives we try so hard to find the time


Igår var det födelsedagsfest hemma hos Elin och det var beyond trevligt. Det finns ju inget roligare man kan göra än att leka massa roliga lekar! Elin, om du läser det här måste du skicka mig bilderna på oss som satt fem eller sex personer på varandra på stolen! Jag tog knappt några bilder så jag har inte så mycket att lägga ut för tillfället.

Idag har jag i alla fall målat vårt garage och det börjar se riktigt bra ut faktiskt. Jag skulle nästan kunna påstå att det är roligt eftersom man kan lyssna på musik samtidigt. Och jag har såklart lyssnat på veckans bästa band,
Crystal Castles! Sjukt bra.

Tears stream down on your face when you lose something you cannot replace



Så passande att första dagen jag hade tänkt börja skriva här så var vi tvugna att avliva Panter. Jag kände inte riktigt för att skriva här då. Tänker inte prata om det heller. Och så har jag inget bildredigeringsprogram! Det jag hade förut fungerar inte för Windows 7. Hur som helst, idag är det elva dagar kvar till Wembley och i morgon är jag ledig! Fy fan vad underbart.

I'm looking for a friend to borrow

 

Nej, nu är det fan dags att börja skriva här. Över en månads paus är ju kanske lite väl långt. Skolan har börjat igen och det mesta är som vanligt. Några nya lärare, klassen ser lite annorlunda ut, några nya kurser. Jag är lite rädd för Konsten att tala, men jag måste ju sätta press på mig själv för att bli bättre! Hur som helst är bloggen öppnad på nytt igen! Så det känns bra.

There's no kiss of life so baby don't pretend


Först och främst måste jag säga grattis på födelsedagen i efterskott till Gösta! Gösta har årets häftigaste födelsedag. 24/7. Han fyller år varje dag! Gösta är verkligen världens bästa vän, så inte så konstigt att han är kompis med i stort sett alla! När jag kommer hem till Stockholm nästa vecka är jag sugen på en match i Alfapet igen! Anteckna Gösta!

Hur som helst, igår var vi i Varberg med mina kusiner och fikade och spelade minigolf. Jag tog många bilder minsann!


Basti och jag utanför parkeringshuset! Charmigt. Jag gillar verkligen Bastis sätt att stå på, haha...


Fika på fästningsterrassen!


Och där har vi skylten. Vädret tillät, som tur var! Det var hur varmt som helst igår.


Mina kusiner och jag på den (värdelösa) marknaden på Varbergs torg.


Och här har vi några som verkligen visste hur man njöt av solen på bästa sätt! Jag var tvungen att ta en bild.


Kallbadhuset i Varberg! Sanden ser ut som om den var från ett annat land än Sverige.


Sedan var det dags för minigolf! Samma banor som varje år, och jag tröttnar aldrig.


Men det gick uruselt för mig den här gången! 54 slag, pinsamt!

You couldn't cut the smile from my face


Igår blev Basti tjugotvå år minsann! Det känns som de är så gamla redan, men sen kommer jag på att jag själv är arton om bara ett och ett halvt år. Jag ska börja övningsköra snart också, så fort vi inte har några gäster längre. Saskia och Mirthe åkte imorse men i morgon kommer mina kusiner och Joakims flickvän Carro så då är jag ockuperad för resten av nästa vecka.


Det behövs ganska många ljus på tårtan när man ska fira en tjugotvå-åring! Här fuskas det inte med ljusen minsann.


Joakim och jag är alltid lika bra på att köpa seriösa presenter! Han fick i alla fall tre andra filmer och två av dem var lite mer seriosa.

You're running out of places to hide from me


Nu till något annat, som faktiskt inte har med Muse att göra! Idag kom min gudmor och hennes äldsta dotter hit från Holland! Vi hämtade dem på Landvetter vid halv tolv ungefär och sedan har vi ätit lunch, badat, köpt glass, ätit middag, spelat spel och så vidare. Sitthängmattan, som jag kallar den, som vi har ute vid uteplatsen var väldigt populär måste jag säga.


Mirthe och jag i gungan! I alla fall en av oss är lite intresserad av att kolla in i kameran...


Mirthe råkade doppa sin katt i vatten förut så då fick vi sitta läänge och torka den med en hårtork. Till slut blev den torr!


Hallon, jordgubbar, glass och hagelslag (holländskt chokladströssel) är så sjukt gott! Bara bilden gör mig sugen.

I let the pieces lie just where they fell



Så har jag då börjat måla det nya staketet, som ni ser på bilden! Visst har jag kommit långt? Eller inte. Men jag målade bara en och en halv timme eller så. Sen blev det för varmt så då gick mamma och jag ner till stranden och badade. Mitt första Frillesåsdopp i år! Det var svinkallt, men what the hell. Mamma vågade inte ens doppa håret, den mesen.

Never stop the car on a drive in the dark


Snacka om att Animal Planet är den bästa kanalen när det kommer till bra musik på reklamerna för de olika programmen. För några dagar sedan hörde jag först Geraldine av Glasvegas. Sen kom Lost! av Coldplay och Mílanó av Sigur Rós under samma kväll. Och igår natt när jag satt och halvkollade lite kom plötsligt UPRISING under en reklam! Jag blev helt chockad! Som sagt, jag älskar Animal Planet nu. Brukar kolla där från klockan ett eller så, när allt annat bra slutat gå.

You will risk all their lives and their souls



Jag skulle inte packa så mycket, and this is what happens. Och det där är inte ens allt. Det roliga är att, när jag hade tagit fram allt det där, så var min garderob precis lika full som innan. Hur mycket kläder har jag egentligen?! Det här börjar bli läskigt...

I'll never let you down



Nu är de små grisarna allt lyckliga när de får springa lite i trädgården och käka så mycket gräs de vill och kan komma åt.


Dock är de bortskämda, Mozart försökte desperat dra in mer filt i buren för att han inte ville sitta på gräset, haha! Fast han lyckades inte själv, så jag fick hjälpa honom lite. Panter placerade sig istället i mitten och käkade så mycket han kunde.


Okej, jag var tvungen att lägga in den här. SEX DAGAR KVAR NU! Om sex dagar väntar vi där, på Roskildefestivalen. Jag har precis bokat hotellet också, så nu är allt klart! Bara flyget till Finland som ska bokas, men det gör jag på tisdag med Joakim!

The dust has only just begun to fall



Jag bara måste ha den snyggaste bakgrunden på min telefon! Nu har jag äntligen, efter över två timmar, blivit klar med att föra över låtar från den stationära till den bärbara så att iTunesbiblioteken är identiska. Förut var de inte det så då hade jag färre låtar att lyssna på på sommaren, skandal! I alla fall, nu ska jag försöka spela Hide and Seek (
Fightstars version) på piano!

Jag älskar min krokodilring



Det ser ut som jag har en sumobrottares händer eller någonting, men aja! Jag älskar den där ringen så jävla mycket. Köpte den förra veckan med Elin och Ellinore på Ur&Penn för... 29,50! Fast jag förstår varför, den har redan börjat bli lite röd.

You just see what you want to see



Glad midsommar! På bilden ser ni min mycket fina midsommarlunch. Men datorn, och jag, blev så satans varm så jag var tvungen att gå in efter ett tag. Tangenterna brändes! Jag vet inte hur varmt det var men det måste varit... trettio?

Hur som helst. Jag vet inte vad fan jag har gjort de senaste veckorna, men nu ska jag i alla fall börja skriva igen. Om åtta dagar ser jag Muse! Eller om åtta dagar väntar jag på att se Muse, rättare sagt. I Danmark, med Malin. I solsken, hoppas jag! Fast egentligen spelar det ingen roll, det får vara vilket väder det vill, så länge de inte ställer in. På tal om Muse, jag har glömt bort att jag ju har en MUSEMATTA! Alltså, en musmatta med Muse på. Den är så gammal men fortfarande lika fin.

You caught me under false pretenses



Nu har jag fixat så jag kan ha ännu större bilder! Här är två linnen med spetsrygg som jag bara inte kunde stå emot att köpa i måndags när Flays och jag var inne i stan. Bara 99 kronor styck ju! De första klädesplaggen jag har köpt på läänge.

Tidigare inlägg