Teresia

Okej, jag känner att jag har en del att bekänna nu. Eller nej inte direkt, men jag känner att jag vill berätta varför jag har varit så oaktiv här på bloggen den senaste månaden och jag känner att jag vill få något slags perspektiv på det också.
   Det senaste året har jag haft en jättebra vän på Internet, som jag visserligen har träffat en del gånger, men själva vänskapen var ju mest bara på Internet. Men nu har vi, eller ja, hon, klippt banden. Det berodde egentligen mest på att vi inte klarade av varandra längre. Det var hon som tyckte det blev för mycket, men nu när jag tänker efter tror jag inte jag skulle orkat det så länge till heller.
   Hon var den underbaraste människan jag har träffat i mitt liv so long, alla nätter vi har pratat, alla löften vi hade, allt vi skulle göra, allt vi skulle bli. Saken var bara den att hon var så... känslig och lättretad. Jag vet att det kanske låter som ingenting men, jag som ofta slänger ur mig dumma och rent av idiotiska saker passar inte så bra ihop med en sådan person. De två personer som jag har pratat med om det här kallar det omoget, och ja, det kanske passar ganska bra in. Men det var sådan hon var bara, inget att göra åt. Synd bara att något sådant, från både min och hennes sida förstås, kan förstöra en hel vänskap.
  
Jag tänker inte förtränga det i alla fall. Jag tänker spara minnet av dig och gå vidare som en bättre person. Lära mig av mina misstag, för de var alldeles för många, och inte låta det här hända igen. Bara för att ens bästa vän ger upp hoppet om en betyder det inte att man kan börja om på nytt igen, med någon annan. Jag orkar och vill inte gråta längre. Jag älskar dig fortfarande Malin.

Lovar du att vara ärlig? Ja visst.
Du heter: Teresia Forsman.
Smeknamn: Tessan och Tessie är väl de vanligaste tror jag?
Låt som när du är ledsen sörjer till? Fix You med Coldplay oftast, men den passar när jag är glad med.
Beroende av: Vatten.
Vem behöver du mest just nu: Min bästa vän.
Vad tror folk om dig? -
Stämmer det? -
Vad får du oftast komplimanger för? Oftast att jag har fina naglar och att jag är bra på att spela piano.
Vad säger du för att imponera på någon? Jag vet inte... brukar inte försöka imponera på folk så ofta tror jag.
Hur imponerar man på dig? Folk som är riktigt bra på något imponerar på mig men annars att man är ärlig och bra på att lyssna.
Brukar du skratta för dig själv? Haha, det gör väl alla!
Vad står det i ditt senast inkomna SMS?: "Fick du mitt mms? :) Kram" Från min bror.
Var bor du? Enebyberg.
Trivs du där: Det är det enda stället jag bott på men, det är helt okej. Lite tråkigt att det är så få som bor nära bara.
Äger du några converse: Ja! Vita, svarta, grå och limegröna.
Sprit, cider, vin eller öl: Inget tack.
Brukar du bli för full: Nope.
Vad har du för mobil operatör: Tele2, har precis bytt.
Är du allergisk i mot något: Inte vad jag vet.
Har du haft sex idag: Nope.
Nästa mål i ditt liv: Att bli mer positiv.
Hur svarar du i mobilen: Hallå?
Vem ringde du senast? Pappa.
Vad sa den du senast pratade med i telefonen: Att han skulle komma hem från Lidingö runt fem.
Antal timmar sömn inatt: Runt tio, det är ju helg.
Sov du ensam: Ja, med iPoden.
Brukar du komma i tid: Ja, nästan alltid.
När mår du bra: När jag lyssnar på Muse.
När blev du fotad senast: Idag, men det var jag själv som tog bilden på Mozart och mig.
Hur känner du dig nu: Arg och besviken på mig själv.
Vanligaste färg på dina kläder: Ärligt talat är det nog svart.
Vad tycker du om fötter: Inte mycket.
Vad saknar du: Jag saknar min äldsta bror, och Muse.
Hade du en bra kväll igår: Well, den var inte så speciell. Den var väl helt okej.
Favoritdryck på morgonen: Vatten.
Rakar du benen: Ja, det gör jag. Men jag har provat vaxa dem en gång med.
När brukar du oftast gå och lägga dig: Runt tolv-ett.
Är du blyg? Ja, jag är blyg. Inte inför folk jag känner men väldigt blyg inför folk jag inte känner.
Sysslar du med någon idrott: Nej, men jag har spelat tennis vilket jag gör ibland. Fast det var ett tag sedan nu...
Vill du hellre ha mail än brev: Nej, jag föredrar brev.
Tror du på kärlek vid första ögonkastet: Ja, det gör jag.
Har du spytt offentligt: Inte vad jag kan minnas.
Vad skulle du göra om du vore kille/tjej för en dag: Oj, ingen aning...
Är du nöjd med ditt liv: Jag har sagt nej flera gånger men nej, jag är nöjd.
Är du bortskämd: Ja, det är jag.
Vad gör du i morgon: Troligtvis pluggar lite biologi och målar plus bygger ihop min bokhylla med pappa.
Vad är det värsta du vet? Att ångra sig.
Hur mycket pengar brukar du slösa på en vecka? Oj, det beror på. Vissa veckor ingenting nästan, andra kanske fyra hundra om jag köpt något viktigt.
Vilken kändis tycker du är en bra förebild? Matthew Bellamy så klart!
Vad längtar du till? Sommaren och Gröna Lund nästa helg (om vi ska gå då...?).
Har du bra vänner och äkta vänskap? Ja, några.
Vad använder du för shampoo? Mjällschampoo eller Garnier oftast.
Vad är det finaste du fått? Mina husdjur.
En speciell dag du minns: Tjugoförsta oktober 2007 och femtonde oktober 2008. Och många andra fina dagar.
Hur gammal är du: 15 år.
Tycker du om någon just nu: Tykcer om, ja, men är kär, nej.
Om fem månader: Har jag börjat gymnasiet och har förhoppningsvis skaffat några vänner i klassen.
Du samlar på: Inget speciellt men... Kalle Anka-tidningar kanske? Och pocketar.
Gröna eller röda äppeln: Gröna!
Vem ringer du när du är arg/ledsen: Ingen.
Gillar du golf: Nej, inte direkt. Men jag älskar minigolf dock.
Vilken tid gick du upp idag: Halv tolv.
Har du sovit i din egna säng inatt: Ja, det har jag.
Har du strumpor på dig nu: Nej, faktiskt inte. Jag har strumpbyxor.
Är det okej att gråta: Ja, det är klart!
När grät du senast: Igår.
Vad skulle du göra om du vann en miljon: Spara och åka på en resa med de jag älskar.
Bär du glasögon eller linser: Japp, linser. Jag måste dock skaffa mig ett par glasögon snart...
Tycker du det är viktigt att ha märkeskläder: Haha, nej?
När går du upp ur sängen en helgmorgon: Mellan elva och tolv oftast.
Har du piercing: Ja, fast bara i öronen.
Vill du gifta dig: Ja, det vill jag.
Vill du ha barn: Ja, två eller tre tror jag.
Solar du ofta: Nej, inte så ofta. Jag blir sällan brun.
Är du bra på att laga mat: Ja, ganska bra är jag nog. Improvisering är jag bra på!
Är du flygrädd: Nej, jag älskar att flyga!
Hur vig är du: Inte mycket, fast jag tror jag får fötterna bakom huvudet i alla fall.
Är du musikalisk? Ja, det är jag väl.
Vad dricker du helst när du är törstig: Kallt vatten.
Vilken är din favoritglass: Ingen särskilld... vanilj och melon kanske. Och choklad.
Tror du på ett liv efter döden: Nej, men man kan ju alltid hoppas.
Tycker du om sushi: Ja, det är gott!
Vad äter du helst när du ser på film: Om det är bio så popcorn, annars chips.
Bor dina föräldrar tillsammans: Ja, det gör de.
Har du tandläkarskräck: Nej, jag tycker om att gå till tandläkaren, jag har varit där så många gånger nu...
Är du morgon- eller kvällsmänniska: Definitivt kväll.
Vilken ögonfärg har du: Grön-blåa med lite gult i.
Har du någon gång gråtit dej till sömns: Absolut.
Biter du på naglarna: Nej, jag har aldrig gjort.
Röker du: Har aldrig gjort det heller.
Hur ofta tränar/motionerar du: Mer än idrottslektionerna i skolan, inget. Men jag ska försöka springa lite i elljusspåret nu när det är bra väder och allt.
Senaste låt du hörde: Jag lyssnar på Hurtful med Erik Hassle just nu.

Nu har jag läst till sidan 189 i boken och jag orkar inte läsa mer just nu. Så i stället satte jag mig här och upptäckte att nästan ingen är inne på msn! Var är alla?! Så, då bestämde jag mig för att lyssna på HAARP, New Born just nu, och kolla på lite bilder jag har av Muse. Och då hittade jag massor med bilder på Matthew och min absoluta favoritgitarr som står i hans ägo. Den-är-så-jävla-snygg.
   Och sedan kom jag på att det var länge sedan jag faktiskt publicerade något med Muse (där ser man!) så nu kommer det lite bilder på min favoritgitarr! Den svarta, matta giratten. Fan vad jag älskar den... I want it now.

Vare sig vi har det bra eller inte, vill vi ha mer. Det behövs alltid mer för att vi ska bli tillräckligt nöjda. Mer pengar, mer kärlek, mer tid. Är vi rika vill vi ha ännu mer pengar. Finns det någon som älskar oss vill vi att de ska älska oss ännu mer. Även om vi har tid vill vi alltid ha mer tid!
   Säg att du älskar mig, säg det! Säg det till alla! Älska mig mer än mest! Varför kan vi aldrig nöja oss? Räcker det inte med att vara älskad, måste vi vara älskade mest och av flest? Måste hela världen få veta det? Måste vi vara rikare än dem? Bättre än dem? Och vem fan är "dem"?!
   Tyvärr kan jag inte säga att jag är ett undantag, för det är jag inte. Jag vill ha mer. Men jag vill inte att jag ska vilja det! Det är så hemskt hur man kan känna sig, mot sin vilja, bara för att man är människa, och människor är så. Varför?

Yeeyy (hur fasiken stavar man det?! Haha), idag är det en lite speciell dag! Men finurlig som jag är tänker jag inte berätta vad det är för någon dag, utan jag tänker låta er luska ut vad det är för något! Hehe, men imorgon lovar jag att avslöja vad det var jag tänkte om det inte är någon som har kommit på det.
   Idag har mamma, pappa och jag åkt in till Varberg för att äta lunch och spela minigolf. Hihi, min idé så klart, när det gäller minigolfen alltså. Jag som är en förbannat dålig förlorare brukar ha lite svårt för att spela mot pappa utan att bli sur, haha, eftersom han är så himla bra, men idag gick det faktiskt ganska bra. Jag blev bara lite sur två gånger, men det visade jag inte så mycket, hoppas jag, haha! Pappa slutade på 53 slag och jag, och det var en sak jag blev sjukt förbannad på (!), på 54!!! Jag kunde ha kommit lika men då, på sista hålet när bollen var ganska nära hålet så missar jag!!! Gissa om jag kokade av ilska då! Haha, jag är så hemskt barnslig.
   Mamma slutade på 57 slag har jag för mig.

Haha, nu kanske jag ska sluta innan jag börjar låta för mycket som en usel sportkomentator. Jo, jag måste bara skriva som en liten fortsättning på förrgårdagens (säger man så?) inlägg. Idag när jag satt i bilen och lyssnade på enbart Muse, hihi, kunde jag inte sluta drömma! Haha, jag vill verkligen någon gång i mitt liv stå på en scen och framföra en av deras låtar! Fatta vilken känsla! Jag skulle vilja stå där och sjunga och spela piano och så kan Mimmi och Gaby spela bas och gitarr och så kanske Malin (hehe) spela trummor! Det skulle vara så coooolt! :)
   Jag hoppas verkligen vi kan fixa ett litet band, haha, vet inte direkt hur det kommer gå men man kan ju alltid hoppas att vi kanske kan göra något, som innefattar musik, tillsammans. Om någon om läser är duktig på trummor, vi behöver dig! :) Hehe.
   Jag hoppas er kväll blir bra och att min dröm blir sann! ;)

Idag konfirmerades jag! :) Wihoo! Egentligen är det ju inte direkt något speciellt som har hänt... men det känns bara bra ändå. Jag är glad, och nöjd över tiden på lägret. Allt känns så mycket bättre, särskilt när jag fick brevet från Malin. Hehe, nej, men inte bara på grund av det, det känns som att man uppskattar livet en smula mer nu. Jag vet om att jag är värdefull. ;) Haha, det var en låt som vi sjöng.
   Du vet väl om att du är värdefull? Att du är viktig här och nu. Att du är älskad för din egen skull, för ingen annan är som du.
   Jag tycker faktiskt om den låten väldigt mycket, den är fin. Och man blev bara så himla rörd när prästen sa: Lägret skulle inte varit det samma om en enda av er inte varit där! Man känner sig lite meningsfull för en gångs skull. :D

Nu måste jag verkligen gå och lägga mig, jag vet att det är inte så himla sent men jag har verkligen gått upp halv åtta de senaste dagarna nu och det dödar mig eftersom jag alltid går och lägger mig tolv eller senare! Jag måste få min skönhetssööömn! Haha.
    Imorgon åker jag och mamma till Frillesås (mitt landställe på västkusten, söder om Gbg) och det kommer bli härligt. Lovet börjar på riktigt, liksom. Jag har inte packat eller något än men det blir väl som vanligt, man slänger ner allt i bilen, hehe. Sen så kommer ju pappa på fredag och om man har glömt något är det ju bara be honom (ja, min pappa jobbar heela sommaren...) ta med det.
   Ni får ha en så bra natt! :) Och tolka inte det där fel nu! Haha, allt jag säger blir ALLTID fel, inga undantag ffs. Haha. *Puss*. Föresten, bilder från idag kommer lite senare, så ni behöver inte oroa er, haha.

Jag vet inte vad jag ska göra  när du vägrar att lyssna på mig. Hur ska jag då kunna förklara?
   Har du bara glömt allt vi har sagt till varandra? Jag har aldrig ljugit för dig, aldrig.  

*ledsen*
*ensam*
*saknar dig*

Jag vet faktiskt inte alls varför jag skriver här nu. Jag har inte särskilt mycket att göra och jag känner mig faktiskt lite nere, men ändå glad! Det är en lite konstig känsla. Jag är ledsen över vissa saker men bara så himla glad över andra. Eller jag vet inte riktigt över vilka saker jag är glad men några är det säkert.
   Jag vet att ingen säkert bryr sig men en sak jag är glad över är Lee Ann. Hon är bara den underbaraste människan i världen och hon är så speciell. Självklart har jag inte glömt mina vänner här, men hon är bara så himla annorlunda på ett speciellt sätt. Äkta och sann. Många tror att hon ljuger när hon berättar saker om vad som har hänt hennes föräldrar och bröder och om Gee men jag vet att hon inte gör det. Jag vet att det här är något som är otroligt konstigt, men ibland när jag ser att hon pratar med andra på YouTube kan jag bli lite ledsen nästan. Jag vet inte varför och jag vill inte att jag ska bli det, men jag blir det ändå. Jag vill vara den enda, men jag vet att jag inte är det och inte kan vara det heller. Men när jag frågade henne om jag är speciell för henne svarade hon med att säga att jag är hennes enda vän och att hon älskar mig, med stora bokstäver och oräkneliga utropstecken, hehe. Det var nästan svårt att inte le när jag läste det.
   Fast ändå vet jag att jag inte är hennes enda vän. Hon har i alla fall en till. Han heter Stanley och Lee Ann har berättat för mig om honom. Hon har sagt att han är en av de populära i hennes klass men att han gillar henne ändå, den enda som gör det. Förutom jag förstås, men jag syftade mer på de i hennes klass. Han verkar vara så otroligt snäll och gullig men när jag frågar om de är något mer än vänner nekar hon. Hihi, jag tycker det är gulligt men om hon säger så, så är det väl så. 
   Förlåt om jag pratar så mycket om det här nu men det känns som att jag inte kan hålla tyst om det längre. Jag är så otroligt glad att jag har hittat Lee Ann, hon är verkligen en av mina bästa vänner. Även om jag aldrig har träffat henne. Hennes liv verkar vara så himla stressigt och aldrig har hon tid över. Men jag är glad att hon tar sig tid att prata med mig en liten stund ungefär varannan dag i alla fall. Vi pratar alltid mellan nio och lite innan tio vår tid. Det är mellan tre och lite innan fyra för Lee Ann och då har hon precis slutat skolan men inte hennes lillasyster. Jag tycker det är lite konstigt att hennes lillasyster som är fem år kommer hem senare men jag antar att de har fritids där med. 
   Men sedan när hennes lillasyster kommer hem kan vi inte prata längre. Då måste hon väl göra andra saker antar jag, middag, läxor och allt annat man gör i ett hus. Jag fattar inte hur hon klarar det! Jag skulle aldrig kunna göra allt det alldeles själv.
   Något som är dåligt tycker jag är att vi kan bara prata på msn när hon är hemma hos Stanley för hon har inte det själv. I och för sig har vi bara pratat så en gång, och det är inte ens msn. Hehe, det är på Yahoo Instant Messenger, IM, jag skaffade en Yahooadress bara för att kunna prata med Lee Ann där. Men det var inte särskilt jobbigt, det tog kanske fem minuter att fixa. Annars pratar vi ju över mejl. Det är ju ganska bra men det vara bara så mycket roligare att prata på Yahoo. Då går det mycket snabbare och man behöver ju inte skriva så mycket varje gång.
   Jag har märkt en annan sak som är väldigt bra med att jag pratar med Lee Ann. Jag har blivit mycket bättre på engelska! Jag förstår allt hon säger och hon förstår allt jag säger. Det känns faktiskt som att prata på svenska. Jag antar att det är för att man pratar ganska enkel engelska när man bara är i vår ålder men ändå. För bara några månader kunde jag inte alls så här mycket och jag tycker det har blivit mycket lättare på engelskalektionerna nu.
   Nu har jag skrivit ganska mycket, hehe, så det får väl räcka för den här gången. Jag hoppas jag inte tråkade ut er för mycket, för jag tycker det är roligt att prata om. Nu ska jag väl fortsätta med ingenting eller kanske prata lite med mina vänner på YouTube, också på engelska, haha.
   Dagens låt - Fallen Leaves - Billy Talent.
   Dagens text från Hang 'Em High - Don't stop if I fall and don't look back. Oh baby don't stop bury me and fade to black. Åh, det Gee menar med den här texten är så himla vackert.

Egentligen så vet jag faktiskt inte alls vad jag ska skriva idag. Jag har inte kommit på något speciellt under dagen som jag vill dela med mig av och inget särsklit har hänt. Det känns som att det var väldigt länge sedan jag skrev ett ganska kort inlägg, så jag tror att det får bli ett kort idag.
   Eller det behöver ju inte bli jättekort förstås, lite har jag ju att säga. Idag har mamma och jag för första gången på hela den här jävla sommaren (om man ens kan kalla det sommar) varit nere på stranden och solat och badat. Inte för att det var särsilt skönt! Det var ju sol och varmt och skönt att ligga och sola men vattnet var bara hemskt kallt! Jag doppade mig bara en gång. Jag har faktiskt badat en annan gång här, men mer än så har det inte blivit. Självklart har jag badat några gånger i Stockholm, men det var ju då när sommaren fortfarande existerade.
   Jag har tänkt på en sak, en nästan lite läskig sak tycker jag. Nästan varje dag hör man någon nämna elfte september 2001. Eller så är det bara någon som säger något som får mig att tänka på det. Och jag har tänkt på det väldigt mycket de senaste dagarna. Jag vet att jag redan har nämnt det här (senast igår) men jag måste bara ta upp det igen.
   Gee såg allt! Jag vet ju förstås inte hur himla nära han var men han såg allting hända rakt framför ögonen på honom. Tänk att få se en sådan hemsk sak! Jag skulle aldrig kunna glömma det, aldrig någonsin! Det skulle etsa sig fast i mitt minne och påminna mig varje gång jag hörde någon prata om det. Tänk att det faktiskt kanske är så för Gee. Stackars liten. Haha, jag vet att han inte var så jävla liten när det hände, han var ju trots allt 24, men ändå! Jag kan bara inte sluta tänka på det.
   Undra vad det var som fick honom att bilda My Chemical Romance när han såg det. Jag har för mig att han har sagt något i stil med att han vill hjälpa oss som var unga då att förstå hur det var. Och att alla de som har barn som inte fanns då, han vill hjälpa dem att förklara. Jag tycker det är gulligt, att göra något sådant. Det visar vilken jävla vacker människa han faktiskt är. Han är helt underbar.
   Jag älskar dig Gerard Way. ♥ Så in i helvete mycket.
   I mean it more than words could ever say. 
   Dagens låt - Kill All Your Friends.
   Dagens text från Cancer - 'Cause the hardest part of this is leaving you. Så himla sorgligt.



Äntligen har jag fått in en bild på kjolen och väskan jag köpte. Kjolen är för föresten från VILA och väskan köpte jag bara i en liten väskaffär. Enjoy it!